Anitas

I alla år har jag hatat denna dag. Ni ser, jag har aldrig haft en pojkvän att fira med. Ja, ni förstår.

Men i år är det annorlunda. Jag tänker annorlunda. Jag har mognat. I år har jag förstått att den största kärleken är kärleken till familjen. Och om den inte är värd att fira...ja då vet jag inte vad som är det. Har aldrig älskat någon, förutom de i familjen så klart. Kärleken till dem tar aldrig slut.

Nu låter jag kanske som en typisk singelbrud, som låtsas som om hon inte behöver killar. haha. Men så menar jag inte. Klart att det skulle vara trevligt med en pojkvän att dela dagen med. Men jag menar att det finn sfler orsaker till att fira denna dag. Mycket bra orsaker. I år är attityden annorlunda.

Mår lite illa nu, det blev för många chokladhjärtan. :P

Till mig:
 
Nej, jag åt inte alla själv :P Fick en eltandborste med hehe.

Till mormor från moi:


Mamma och pappa fick en varsin Aladin Hjärtan chokladask och rosor. Lillebror tycker inte om choklad, så han fick en stor påse djungelvrål hihi.

Ikväll blir det paartyy!! Eller ja kanske, tjejerna är inte 100 på att de vill till dethär stället. Hoppas det blir av. Har saknat!
Vad har ni för planer?

Kram
Anita