Anitas

Nu är jag klar.
Har suttit och kämpat med fotoböcker i timmar.
Jag har beställt fotoböcker från Extrafilm till mina 3 bästa vänner.
En till mig själv me så klart.
Det är en fotobok med en kort saga som berättas i.
Det börjar med det "var en gång fyra "söta" tjejer..."
sen kommer det massa bilder och sagan fortsätter.
Fotoboken avslutas med "...och de var The Fantastic Four."
Hoppas hoppas hoppas att de blir bra och att de hinner komma i tid.
Det ska bli en liten studentpresent från mig.

Inga planer för idag.
Jag ska bara lata. Imorgon är det jobb.
Tycker om kiosken.

Kallt tråkigt väder. Jag va i skolan.
Åkte och blekte tänderna. Två timmar liggande under blåljus.
Kom ut med vita tänder. Solen sken. svetten börja rinna.
Skönt.
Ganska nöjd med den nya lite vitare färgen. Förväntade  mig dock en vitare nyans.
Som Hollywood stjärnorna. Men det är visst porslinyta förklarade hon.
Jaha ok.. det här duger bra. För vitt är ju inte heller fint.

Imorgon är det sista stora inlämningarna som ska in.
Sen... Ledigt!! Eller ja nästan i alla fall.
Sommaren och studenten närmar sig.
Jag undrar vart jag kommer befinna mig nästa termin.
Lund? Göteborg? Örebro?
En ny del av livet väntar.

Men nu närmast väntar en stund vid TVn och sen läxor.

Tre och en halv timmas hål mellan Svenskan och Psykologin.
Jag sitter hemma. Pluggar. Eller Pluggade.
Snart sätts min kunskap om  IQ, EQ och könsroller på prov.
Jag är laddad. Måste vara bäst och hamna på tavlan. Min motivation.
Press. Stress. Längtan.
I garaget står cykeln och väntar på mig. Snart rullar vi.

Annars är det en vanlig grå dag.
En grå dag som ska fyllas med filosofiläsande senare idag.
Kul ska det bli.

Nu ska det läsas psykologi en extra gång.
För att försäkra en plats på tavlan.
Nu kör vi.
En bra start på veckan ska det bli.

Puss på Er.

Lika trött som jag alltid är efter en festkväll.
Det va ganska kul. Men mina dåliga tankar gav mig inte en lugn stund.
Inte en minut utan att jag tänker på det.
Att jag inte ser ut som jag vill göra längre.
Så jävla ytlig.
Jag har helt gett upp på mig själv. Låtit mig själv gå.
Gått i min mors fotspår. Hon bryr sig bara inte längre om sig själv.
Lagt all sin tid på jobb och familj.
Man ser att hon inte mår bra. Hon är inte lycklig.
Jag vill inte.
Men nu är skolan snart slut. och det värsta är över.
Godkänd på biologiprovet. Där sjönk snittet ytterligare.
Vem fan bryr sig?! Inte jag, men de andra.
Vill ut. vill träna. Svettas. Spy blod av trötthet.
Saknar.
Men vågar inte. Vågar inte inse att jag inte är på topp längre.
Vågar inte jobba mig upp från botten igen.
Jag vill.
Är min vilja tillräckligt stark? Tveksamt.

På torsdag har jag ett stort biologi B prov. Det sista provet på kursen och det som avgör vilket betyg man får. Biologi B har inte gårt så bra för mig och jag sattsar bara på ett G, vilket inte alls är kul när man har så höga krav på sig själv annars. Det gick bra i den kursen först. Men sen efter jul bytte vi lärare och fick en riktig skit!!! ursäkta språket, men den här läraren förtjänar det. Han är så oförskämd. svarar inte när vi frågar något, tittar inte på oss när han pratar och ja ni vet den stilen. Sen tror han att han är bäst i världen på allt och ingen av oss kan något. Så ja, mitt och många andras betyg har sjunkit. tyvärr.

Så nu när jag sitter här och försöker läsa om kroppens immunförsvar, hormoner och muskler så är jag inte alls motiverad att plugga för jag vet att jag ändå inte kommer få ett bra betyg. Sen så blir jag stressad för jag är rädd för att få ett IG och då kommer de gamla dåliga vanorna upp. Men jag ger mig inte. Jag kämpar emot. Har haft en så himla bra period nu och jag ska inte förstöra den. nej nej!!

Så istället för att försöka hämma känslorna med mat, vilket inte fungerar i alla fall, ska jag ta tag i dem och känna dem.

Nu paus från plugget och dags för tv.

Oj vilken helg. Inte en lugn minut. Men nu, nu får jag äntlige skriva av mig har lite. Och det är bara bra saker :D:D

Freda, då va det studentskiva. Mina kompisars klass. Helt galet kul kväll. Roliga människor, skön musik och snyggingar haha. Kvällen slutade som vanligt, släpandes på en vän som spydde. haha Inte konstigt att jag kallas mamma mö. haha
Full dag från morgon till morgon.

På lördag hade min kusin 7års kalas. Alltid kul att träffa släkten o fira. Men jag va så trött från dagen innan att jag vaknade precis innan vi skulle gå och somnade precis när vi kom hem haha.

Idag har jag jobbat. Kiosk på sjukhuset här. Vid kiosken finns ålderdomshemmet, psykiatriavdelningen, ätstörningsavdelningen och akuten en bit ifrån. Det kommer alltid en hel del supersöta och snälla personer och handlar och då blir jag såå glad. Jag får alltd massa komplimanger och de är alltid snälla och goa. Gladast idag blev jag när en liten pojke med Downs syndrom kom fram och gav mig ett klistermärke. Han hade precis vart på akuten och fått det. Så himla söööt!! "Du får den av mig" sa han. Så gulligt!!

En bra dag på jobbet fortsatte och blev ännu bättre när jag kom hem. Vi fick besök av en familjevän. Hon hade med sig en stor påse. Hon berättade att för 5 månader när vi va på bröllop frågade hon mig vad min favoritfärg va och att jag svarat blå. Sen tog hon fram jättejättejättejättefint dekorerad choklad. Hon hade köpt merci choklad, slagit in dem en och en i blått fint papper och dekorerat med blå blommor och satinband. En och en!!! De va sååååå fint och sååå gulligt!!!! Det är till min student. Jag blev så rörd!! Att hon tänkte på att göra något sånt till mig och att hon mindes min favoritfärg. Men det tog inte slut där. Hon hade också tagit ett stort (aldrig sett så stort) vinglas, och dekorerat det med gula och blå blommor och gul/blå band. Sen hade hon fyllt glaset med gult och blått godis. Jag vet inte vad jag ska säga. Både jag och mamma tappade hakan. Föreställ er den snällaste person ni någonsin kan tänka er. Hon är mer än så. Jag lovar. Inte bara för det här. Absolut inte bara för det här. Hon har ett hjärta av guld, ett hjärta med bara omtanke och godhet.

Idag kommer jag somna lycklig. Idag kommer jag somna lycklig för att jag blivit påmind om hur underbara människor kan vara. Ibland är jag så upptagen med allt och glömmer att se de som finns runt om mig. Men när jag väl ser dem, då är lyckliga stunder. Ett barn som ger dig ett klistermärke, en vän som tar sin tid och gör något underbart, någon som säger att du är riktigt vacker, någon som säger hej med ett leende eller en kommentar på bloggen. Vilket som får mig att bli på topphumör:) Tack för en fin dag allihop. Hoppas jag me gör er glada :)

Stooor kram på Er!