Dramatik,
Väckarklockan ringde 8.45. Ska jag stänga av den och fortsätta sova eller ska jag gå upp och gå till skolan? På hela 18 år har jag bara försovit mig en gång. En lördag när jag sov över hos min vän dan innan en matchdag. Men vi lyckades ändå hinna till samlingen på något konstigt sätt. Men idag, 4 år senare, hade jag samma känsla. Ögonen vägrade öppna och jag kunde bara inte kliva upp. Fortsatte sova. Missade två lektioner.
Skickar ett sms till min vän och säger att jag kommer till sista lektionen. Vi ska gå och simma efter det. Men då har hon me försovit sig. Oj vilken utskällning vi kommer få när lärarna ser oss. Vi är som piff och puff. När man tänker på den ena så tänker man på den andra me. Så om jag inte gör en läxa så tar lärarna ut det över henne me. och gör inte hon en läxa så får jag också skit. Nu har vi båda lyckats skolka två lektioner!! ojoj, vi är såå döda när vi sätter foten i den där skolan igen. Nu tror de vi kör någon sorts kollektivskolk. Jobbigt.
Men nu ska jag äta frukost. Slänga på mig lite kläder. Packa inför simningen och rulla iväg till skolan. Jag förväntar det värsta nu. Onda blickar och förhör. Så som polisen förhör en brottsling. Dramatiskt, jag vet. Så är våra lärare. De och mina föräldrar skulle komma bra överrens.
Vad gör ni underbara människor idag?
Kram
Anita
