Anitas

Jag vill inte sova. Vill inte avsluta dagen. Inte för att denna dag är bättre än någon annan, utan för att jag inte vill starta morgondagen. Jag vill inte att det ska vara imorgon, tisdag. Ni ser, imorgon har jag ett biologi prov, kroppens fysiologi & anatomi. Jag har inte pluggat. Ingenting. Nada. Zero! Inte ens öppnat boken. Inte ens kikat på anteckningar. Ingenting. Det har varit många sena kvällar den här tiden.

Ibland har man så mycket att man bara lägger ner. Man stänger av. Skiter i allt, i alla, i sig själv. Bara skiter i. Ingenting är värt att bry sig om, kämpa för. Ingenting. Idag är en sån dag. Helgen var en sån helg. De två senaste åren var såna år (till och från). Jag vill bry mig, men har ingen ork.

Men imorgon är det tisdag. På tisdagar får jag glömma bort allt. En timma av frihet. Inga bekymmer. Det är basketträning. Man kan ju undra hur att studsa en boll kan göra så mycket. Men det är mer än så. Så mycket mer. Det är svårt att förklara. Men känslan jag får när jag är på basketplanen... ja allt känns bara bra då. Det påminner mig om de roliga tiderna. Då man mådde som bäst. Då det största bekymret man hade var att välja färg på läppglansen på morgonen. När jag är på basketplanen påminns jag om den tiden. Då allt handlade om smink, kläder och basket. När jag var yngre och längtade efter nya dagar. En timma varje tisdag. En underbar timma.

Nu ska jag nog försöka sova. Hoppas på att somna och vakna till en bra dag.
God natt

 

Kram
Anita